Järnet Brukens historia

Järnet Brukens historia

Ett järnverk eller stålverk är en industriell anläggning för järn- och stålproduktion. Ett järnverk kan bestå, beroende på produktionen, av masugn, koksverk, stålugnar, stålreningsutrustningar, gjuteri, valsverk, smedja, verkstäder av olika slag samt laboratorium. Idag har benämningen järnverk ofta ersatts av stålverk, som dock även kan syfta på den del av anläggningen där stålugnarna finns.

Historia i Sverige

I äldre tider kallades verken järnbruk, av vilka många etablerades i Sverige på 1600-talet. Orsaken till järnbrukens uppkomst var att det saknades kunskaper i Sverige att förädla tackjärnet, varför Gustav Vasa lät inkalla ämbetsmän och smeder från utlandet vilka bildade egna korporationer. Likaså adelsmän och rika borgare uppmuntrades av staten att anlägga bruk, eftersom järnet var viktigt för ekonomin och samhället.[3] Järnbruken hade som regel ensamrätt på att förädla tackjärn till stångjärn. Vid bruken kunde också tillverkas knippjärn, spik och svartsmide, och hammaren uppkallades efter typen av produkter som tillverkades: hammarsmedja, stångjärnshammare, knippsmedja och spiksmedja. Ett bruk kunde ha flera olika hammare. Den smed som arbetade där kallades hammarsmed.

De enskilda brukens produktion reglerades av det privilegiebrev som det erhållit, och varierade därför mycket, och berodde bland annat på tillgången på skog till kolning och strömt vatten. Det var inte ovanligt att bruken låg på annan ort än bergsbruken som tillverkade deras tackjärn. Till skillnad från bergsmännen i bergsbruken var järnbrukens ägare mera av godsägare, och kallades brukspatroner eller bruksherrar. Vid järnbruken växte brukssamhällen upp, allt eftersom bruken behövde arbetskraft. Bruken som industri- och ägandeform ersattes med tiden av bolag.

Ett järnverks olika anläggningar

Ett typiskt järnverk för malmbaserad järntillverkning har en masugn (hytta) för att reducera järnmalmen till råjärn (tackjärn). Ett koksverk finns även, där koks framställs av stenkol. Koksen används i masugnen både som alstring av värme och som reduceringsmedel. Före 1900-talet användes däremot träkol, lagrat i stora kolhus.

Råjärnet transporteras till stålverket i en cigarrformad järnvägsvagn som kallas torpedo. I stålverket finns det ugnar för raffinering (färskning) av råjärnet till råstål. Ugnarna kan vara av olika typer, t.ex. martinugnar, LD-konvertrar, OBM-konvertrar etc. För skrotbaserad ståltillverkning, dvs. då råvaran inte är malm utan skrot, används elektrostålugnar, såsom ljusbågsugnar eller induktionsugnar.

Råstålet tappas därefter i en skänk, dvs. en behållare infodrad med eldfast tegel. Stålet kan nu efterbehandlas genom vakuumbehandling och legeringstillsatser tillsättas i stålverket. Från skänken kan stålet gjutas ut på två olika sätt. Den äldre metoden kallas götgjutning och då tappas stålet ur botten på skänken ner i gjutformar av gjutjärn, s.k. kokiller. Det gjutna ämnet kallas då för göt. Den nyare metoden kallas stränggjutning och innebär att stålet gjuts ut till färdiga ämnen i form av slabs, blooms eller billets i en kontinuerlig sträng som kapas upp i olika längder.

I valsverket förändras ämnenas form, men även deras slutliga egenskaper (ex. i form av ytbeläggningar). Det kan finnas både varmvalsverk och kallvalsverk. Valsverken kan också indelas efter vilka slutprodukterna är, t.ex. bandvalsverk, trådvalsverk, plåtvalsverk, rörvalsverk etc. I gjuteriet gjuter man komplicerade former som inte går att åstadkomma genom valsning.

Grövre produkter som inte går att valsa smides ofta, vilket sker i järnverkets smedja med hydraulisk press. Verkstäderna sörjer för underhåll och reparationer av maskiner och utrustning. Järnverkets laboratorium gör olika prov och analyser av de tillverkade produkterna för att kunna finna möjligheter att förbättra deras egenskaper, och försöker därmed även utveckla järnverkets processer.

Större järnverk i Sverige

Avesta jernverk
Björneborgs jernverk
Bofors bruk
Boxholms bruk
Bångbro järnverk
Degerfors järnverk
Domnarvets jernverk
Fagersta bruk
Forsbacka jernverk
Garphytte Bruk
Guldsmedshytte bruk
Hagfors järnverk
Hallstahammars bruk
Halmstads järnverk
Hofors bruk
Horndals bruk
Hällefors järnverk
Lesjöfors
Klosterverken i Långshyttan
Kockums jernverk i Kallinge.
Kohlswa jernverk
Munkfors bruk
Norrbottens järnverk
Nyby bruk i Torshälla
Nykroppa järnverk
Oxelösunds järnverk
Ramnäs bruk
Sandvikens jernverk
Smedjebackens valsverk
Storfors bruk
Surahammars bruk
Söderfors bruk
Ulriksbergs hytta
Wikmanshytte bruk
Wirsbo bruk
Åkers styckebruk
Österbybruk

En hemsida om mig och mina intressen. Bland annat släktforskning och körsång.